CT av hjertet
Moderne CT-maskiner kan framstille hjartets kransårer raskt og på ein trygg og enkel måte.
Kvifor gjer vi undersøkinga?
Dei fleste pasientar som vert tilvist til CT-skanning av hjarte, ønsker å få undersøkt kransårane sine. Kunnskap om hjartets kransårer er viktig for å kunne gje pasientar med brystsmerter optimal behandling og for å kunne bedømme risiko for at hjartesjukdom skal inntreffe (prognose). Teknologiske framskritt innan CT-skanning har gjort det mogleg å vise kransårane jamgodt med den tradisjonelle måten der kontrast vert satt direkte i ein kransåre etter innføring av eit kateter i ei pulsåre.
Kva er CT-skanning?
CT-skanning av kransårene er ein rask og trygg teknikk med få komplikasjonar. Metoden er best egna for å påvise normale årer utan innsnevringar (stenosar).
Kransåresjukdom kan avkreftast med stor sikkerhet som årsak til brystsmerter. For desse pasientane er prognosen svært god med lav risiko for alvorlege hjarterelaterte hendingar i mange år framover.
Angina pectoris (‘hjartekramper’) vert forårsaka av innsnevringer som inneheld ei vekslande mengde kalsium (‘kalk’). CT- skanning er også ein god metode for å vise innsnevringer, men tyding av CT-bileter vert vanskeleg når kalsium hopar seg opp i åreveggen.
For å unngå dette problemet, vert det først teke eit oversiktsbilde (skan) av kransårene utan å sette kontrast. Maskinen gjer det mogleg å kjenne att kalsium (kalk) i åreveggen og talfeste kalsiuminnhaldet. Dette kalles kalsium score. Overstig kalsium score ein fastsatt terskel, vert undersøkinga sluttført utan at kontrast vert gjeve. Andre undersøkingar kan være aktuelle for å kartlegge om det er teikn på kransåresjukdom.
Nokre institusjonar tilbyr måling av kalsium score utan å vidare undersøke kransårene med kontrast. Kalsium score er bunde opp mot risiko for større hendingar forårsaka av sjukdom i kransårene som hjarteinfarkt og plutseleg hjartedød: til høgare kalsium score, til større er risikoen. Individuell vegvisning med tanke på inngripen, lar seg ikkje gjere på bakgrunn av kalsium score åleine.
Ovdal
Fásta dálkasiid sáhttá váldit nu movt dábálaččat, it dárbbaš borakeahttáivuođas leat. Juhkosat main lea koffeiidna nugo gáffe, cola ja deadja lasihit váibmofrekveanssa, boađus das lea heajubut govvakvalitehta ja daid berre garvit dássážiigo iskkadeapmi lea čađahuvvon. Seamma ákka dihte ii galgga borgguhitge ovdal iskkadeami.
CT - iskkadeamis geavahuvvojit røntgensuotnjarat. Jus lea áhpeheapme dahje lea eahpesihkkarvuohta leago pasieanta áhpeheapme, de galgá árvvoštallojuvvot vuđolaččat sáhttágo iskkadeami maŋidit dahje sáhttágo pasieanta váldit eará iskkademiid røntgensuotnjariid haga.
Jus leat ovddeš reakšuvnnat kontrástagolgosii, de ávžžuhit pasieantta váldit oktavuođa ossodagain ovdal CT - iskkadeami. Hehtten dihte sullasaš reakšuvnnaid ferte pasieanta váldit dálkasiid eahkeda ovdal ja iđđes dan beaivvigo iskkadeapmi lea. Dábáleamos kontrástagolgosa reakšuvdna lea ihtalupmi mii sakŋida, mii jođánit manná badjel antihistamiidna tableahtain. Duođalaš dilálašvuođain sáhttá pasieanta oažžut vuoigŋanváttisvuođaid dahje ahte varradeaddu gahččá mearkkašuhtti ollu. Dakkár reakšuvnnat leat hui hárve, ja čuožžilit eanas háviid oanehisáiggi maŋŋelgo kontrástagolgosa lea ožžon.
Lea gáibiduvvon váldit varraiskosa oanehisáiggi ovdal CT- iskkadeami vai sihkkaraste ahte monimašdoaibma ii leat heitot. Kontrástagolggus sáhttá vearáskahttit monimašdoaimma, erenoamážit pasieanttain geain lea diabetes mellitus. Vaháguhtti effeakta lea gitta kontrástagolgosa hivvodagas ja dagaha hárvenaš váralašvuođa go váldá CT váibmosuonain. Duođalaš heajos monimašdoaimmas oažžu pasieanta 500 - 1000 ml sáltečázi njuolga sutnii.
Ovdal skánnen sáhttá álggahuvvot, de biddjo plastihkkabohcci (venflon) sutnii ( čoahkkesuotna) mii lea giehtagávvagis. Varrabáne olahanmuddu lea dárbbašlaš vai sáhttit addit dálkasiid ja kontrástagolgosa.
Vuolde
- EKG- elektrodat darvehuvvojit rupmašii váibmojulkima bearráigeahču dihte.
- Alla váibmojulkiin lea dávjá sivvan apparáhta boasttumihtidemiide lihkadeami geažil. Betahehttejeaddjit (ovdamearkka dihte Seloken,) biddjo njuolga sutnii vuolidan dihte julkima. Vuollegis váibmojulkin sihkkaraste smávit suonjardosa.
- Váimmu CT- iskkadeapmi bistá su. 20 minuhta. Eanas áigi manná ráhkkaneapmái, iešalddis skánnen ii válddego moadde sekundda.

Kliniske studiar
1 klinisk studie er open for rekruttering. Saman med legen din kan du vurdere om ein klinisk studie er aktuell for deg.
Sjå fleire kliniske studiarMaŋŋel
Vejolaš kontrástta reakšuvnnaid geažil maŋŋel skánnema, fertejit pasieanttat vuordit 15 minuhta ovdal sáhttet vuolgit ossodagas.
CT - govat guorahallojuvvojit oanehis áiggi maŋŋel go gerget skánnemiin. Čoahkkáigeassu gárvvistuvvo seamma beaivvi ja sáddejuvvojit čujuheaddji doaktárii ja pasieantta fástadoaktárii. Dat addojuvvo ráva viidáset čielggadeami birra skánnema bohtosa vuođul.
Dábálaččat eat muital pasientii iskkadeami bohtosa birra, dan galgá čujuheaddji doavttir dahkat.
Ver merksam
Dábálaččat ii leat riskabealli čadnon dán iskkadeapmái. CT - iskkadeapmi mielddisbuktá ioniserejeaddji suonjardeami ja iskkadeapmi galgá heivehuvvot nu ahte suonjardosa lea nu vuollingo vejolaš lea.
Kontakt
Sentralblokka
Hjarte-CT
Oppmøtestad
Du finn oss i 1. etasje i Sentralblokka.
Sentralblokka
Haukelandsveien 22
5021 Bergen